AllmÀnna medicinska termer
ŚšŚŚ€Ś (rofe) – LĂ€kare. En person som Ă€r utbildad och licensierad att behandla sjuka och skadade.
ŚŚšŚŚ€Ś ŚŚŚ§ ŚŚȘ ŚŚŚŚŚ
ŚŚŚŚ (choleh) – Patient. En person som fĂ„r medicinsk behandling.
ŚŚŚŚŚ ŚŠŚšŚŚ ŚŚ ŚŚŚ
ŚŚŚȘ ŚŚŚŚŚ (beit cholim) – Sjukhus. En institution dĂ€r sjukvĂ„rd ges till de som behöver det.
ŚŚŚ Ś ŚĄŚąŚ ŚŚŚŚȘ ŚŚŚŚŚŚ
ŚŚšŚ€ŚŚ (mirpa’ah) – Klinik. En anlĂ€ggning dĂ€r medicinska diagnoser och behandlingar utförs.
ŚŚŚšŚ€ŚŚ Ś€ŚȘŚŚŚ ŚŚ ŚŚŚ
ŚȘŚšŚŚ€Ś (trufah) – Medicin. Ett Ă€mne som anvĂ€nds för att behandla sjukdomar.
ŚŚŚ ŚŚ§Ś ŚŚȘ ŚŚȘŚšŚŚ€Ś ŚŚŚŚ§Śš
Kroppsdelar
ŚšŚŚ© (rosh) – Huvud. Den översta delen av kroppen som innehĂ„ller hjĂ€rnan, ögonen, öronen, nĂ€san och munnen.
ŚŚŚŚ ŚŚ ŚŚšŚŚ©
ŚŚ (lev) – HjĂ€rta. Ett organ i kroppen som pumpar blod.
ŚŚŚ Ś©ŚŚ ŚŚšŚŚ
ŚšŚŚŚŚȘ (re’ot) – Lungor. Organ som anvĂ€nds för andning.
ŚŚšŚŚ€Ś ŚŚŚ§ ŚŚȘ ŚŚšŚŚŚŚȘ Ś©ŚŚ
Ś§ŚŚŚ (keivah) – Mage. Ett organ i kroppen som hjĂ€lper till med matsmĂ€ltningen.
ŚŚ§ŚŚŚ Ś©ŚŚ ŚŚŚŚŚȘ
ŚąŚŚ ŚŚŚ (einayim) – Ăgon. Organ som anvĂ€nds för att se.
ŚŚąŚŚ ŚŚŚ Ś©ŚŚ ŚŚŚŚŚŚȘ
Symptom och tillstÄnd
ŚŚŚ (chom) – Feber. Ett tillstĂ„nd dĂ€r kroppstemperaturen Ă€r högre Ă€n normalt.
ŚŚ© ŚŚ ŚŚŚ ŚŚŚŚ
ŚŚŚ (ke’ev) – SmĂ€rta. En obehaglig kĂ€nsla som kan vara mild till svĂ„r.
ŚŚŚŚ ŚŚ ŚŚŚ
Ś©ŚŚąŚŚ (shiul) – Host. En reflex som hjĂ€lper till att rensa luftvĂ€garna.
ŚŚ© ŚŚ Ś©ŚŚąŚŚ ŚŚŚ§
ŚŚŚŚŚ (b’chilah) – IllamĂ„ende. En kĂ€nsla av obehag i magen som kan leda till krĂ€kning.
ŚŚ© ŚŚ ŚŚŚŚŚ ŚŚŚŚŚ§Śš
ŚĄŚŚšŚŚŚšŚȘ (scharchoret) – Yrsel. En kĂ€nsla av att man snurrar eller Ă€r ostadig.
ŚŚ Ś ŚŚšŚŚŚ© ŚĄŚŚšŚŚŚšŚȘ
Behandlingar och procedurer
Ś ŚŚȘŚŚ (nituach) – Operation. Ett medicinskt ingrepp som utförs för att behandla eller diagnostisera sjukdomar.
ŚŚŚ ŚąŚŚš Ś ŚŚȘŚŚ ŚŚŚ
ŚŚŚĄŚŚ (chisun) – Vaccin. Ett preparat som ger immunitet mot en specifik sjukdom.
ŚŚŚŚŚŚ Ś§ŚŚŚŚ ŚŚŚĄŚŚ
ŚŚŚŚ§ŚȘ ŚŚ (bdikat dam) – Blodprov. Ett test som utförs genom att ta ett blodprov för analys.
ŚŚšŚŚ€Ś Ś©ŚŚ ŚŚŚȘŚ ŚŚŚŚŚ§ŚȘ ŚŚ
ŚšŚ ŚŚŚ (rentgen) – Röntgen. En avbildningsteknik som anvĂ€nds för att se insidan av kroppen.
ŚąŚ©ŚŚȘŚ ŚŠŚŚŚŚ ŚšŚ ŚŚŚ
ŚŚšŚ©Ś (marsham) – Recept. En skriftlig anvisning frĂ„n en lĂ€kare för att fĂ„ medicin.
ŚŚšŚŚ€Ś Ś ŚȘŚ ŚŚ ŚŚšŚ©Ś
Medicinsk personal
ŚŚŚŚȘ (achot) – Sjuksköterska. En person som Ă€r utbildad att vĂ„rda sjuka och skadade.
ŚŚŚŚŚȘ Ś ŚȘŚ Ś ŚŚ ŚȘŚšŚŚ€Ś
ŚšŚŚ§Ś (rokeach) – Apotekare. En person som Ă€r utbildad att förbereda och ge ut mediciner.
ŚŚšŚŚ§Ś ŚŚŚŚ ŚŚȘ ŚŚȘŚšŚŚ€Ś Ś©ŚŚ
Ś€ŚšŚŚŚŚ§ (paramedik) – Paramedic. En person som ger akut medicinsk hjĂ€lp.
ŚŚ€ŚšŚŚŚŚ§ ŚŚŚŚą ŚŚŚŚŚšŚŚȘ
ŚŚŚšŚŚšŚ (chirurg) – Kirurg. En lĂ€kare som specialiserar sig pĂ„ att utföra operationer.
ŚŚŚŚšŚŚšŚ ŚŚŚŠŚą ŚŚȘ ŚŚ ŚŚȘŚŚ
Ś€ŚĄŚŚŚŚŚŚ (psicholog) – Psykolog. En specialist som arbetar med mentala och emotionella problem.
ŚŚ€ŚĄŚŚŚŚŚŚ ŚąŚŚš ŚŚ ŚŚŚȘŚŚŚŚ
Medicin och lÀkemedel
ŚŚ ŚŚŚŚŚŚŚŚ§Ś (antibiotika) – Antibiotika. Medicin som anvĂ€nds för att behandla bakterieinfektioner.
ŚŚšŚŚ€Ś ŚšŚ©Ś ŚŚ ŚŚ ŚŚŚŚŚŚŚŚ§Ś
ŚŚ©ŚŚ ŚŚŚŚŚ (meshakech ke’evim) – SmĂ€rtstillande. Medicin som anvĂ€nds för att lindra smĂ€rta.
ŚŚ§ŚŚȘŚ ŚŚ©ŚŚ ŚŚŚŚŚ ŚŚŚŚ ŚšŚŚ©
ŚȘŚšŚŚ€ŚȘ ŚŚšŚŚąŚ (trufat haraga’ah) – Lugnande medel. Medicin som anvĂ€nds för att minska Ă„ngest eller stress.
ŚŚšŚŚ€Ś Ś ŚȘŚ ŚŚ ŚȘŚšŚŚ€ŚȘ ŚŚšŚŚąŚ
ŚĄŚŚšŚŚ€ ŚŚ©ŚŚąŚŚ (sirop leshiul) – Hostmedicin. VĂ€tska som anvĂ€nds för att lindra hosta.
ŚŚŚŚ Ś©ŚŚ ŚŚ§Ś ŚĄŚŚšŚŚ€ ŚŚ©ŚŚąŚŚ
Ś§ŚšŚ (krem) – KrĂ€m. En topisk medicin som appliceras pĂ„ huden.
ŚŚ©ŚȘŚŚ©ŚȘŚ ŚŚ§ŚšŚ ŚŚŚŚŚŚ
HĂ€lso- och sjukdomsrelaterade termer
ŚŚšŚŚŚŚȘ (bri’ut) – HĂ€lsa. TillstĂ„ndet av att vara fri frĂ„n sjukdom eller skada.
ŚŚ©ŚŚ ŚŚ©ŚŚŚš ŚąŚ ŚŚŚšŚŚŚŚȘ
ŚŚŚŚ (machalah) – Sjukdom. Ett tillstĂ„nd av ohĂ€lsa.
ŚŚŚŚŚ ŚŚŚ ŚŚŚŚ§ŚȘ
ŚŚŚŚŚ (zi’hum) – Infektion. Invasion av kroppen av skadliga mikroorganismer.
ŚŚ© ŚŚ ŚŚŚŚŚ ŚŚšŚŚ
ŚŚŚšŚŚŚ (alergiyah) – Allergi. En överreaktion av immunsystemet pĂ„ ett Ă€mne.
ŚŚ© ŚŚ ŚŚŚšŚŚŚ ŚŚŚŚ§
ŚŚŚ„ ŚŚ (lachatz dam) – Blodtryck. Trycket i blodkĂ€rlen nĂ€r hjĂ€rtat pumpar blod.
ŚŚšŚŚ€Ś ŚŚŚ§ ŚŚ ŚŚȘ ŚŚŚ„ ŚŚŚ
Förebyggande och hÀlsa
ŚȘŚŚŚ Ś (tzunah) – Kost. Maten och drycken som en person konsumerar.
ŚȘŚŚŚ Ś Ś ŚŚŚ Ś ŚŚ©ŚŚŚ ŚŚŚšŚŚŚŚȘ
Ś€ŚąŚŚŚŚȘ ŚŚŚ€Ś ŚŚȘ (pe’ilut gufanit) – Motion. Fysisk aktivitet som förbĂ€ttrar kondition och hĂ€lsa.
ŚŚ Ś ŚąŚŚ©Ś Ś€ŚąŚŚŚŚȘ ŚŚŚ€Ś ŚŚȘ ŚŚ ŚŚŚ
ŚŚ ŚŚŚ (menuchah) – Vila. En period av avkoppling och Ă„terhĂ€mtning.
ŚŚ Ś ŚŠŚšŚŚ ŚŚ ŚŚŚ ŚŚŚšŚ ŚŚąŚŚŚŚ
ŚŚŚ (mayim) – Vatten. En viktig vĂ€tska för kroppens funktioner.
Ś©ŚȘŚ ŚŚšŚŚ ŚŚŚ
Ś©ŚŚ Ś (shenah) – Sömn. Ett naturligt tillstĂ„nd av vila för kroppen.
Ś©ŚŚ Ś ŚŚŚŚ ŚŚ©ŚŚŚ ŚŚŚšŚŚŚŚȘ
Vanliga termer och fraser
ŚŚŚ ŚŚȘŚ ŚŚšŚŚŚ©? (eich atah margish?) – Hur mĂ„r du? En vanlig frĂ„ga för att kontrollera nĂ„gons hĂ€lsa.
ŚŚŚ ŚŚȘŚ ŚŚšŚŚŚ© ŚŚŚŚ?
ŚŚ Ś ŚŠŚšŚŚ ŚŚšŚŚŚȘ ŚšŚŚ€Ś (ani tzarich lir’ot rofe) – Jag behöver trĂ€ffa en lĂ€kare. En fras som anvĂ€nds nĂ€r man behöver medicinsk hjĂ€lp.
ŚŚ Ś ŚŠŚšŚŚ ŚŚšŚŚŚȘ ŚšŚŚ€Ś ŚŚŚ§ŚŚ ŚŚŚ€Ś©ŚšŚ
ŚŚ© ŚŚ ŚŚŚ (yesh li ke’ev) – Jag har ont. En fras för att uttrycka smĂ€rta.
ŚŚ© ŚŚ ŚŚŚ ŚŚŚ ŚŚŚ§
ŚŚ Ś ŚŚŚšŚŚ Ś… (ani alergi le…) – Jag Ă€r allergisk mot… En fras för att informera om allergier.
ŚŚ Ś ŚŚŚšŚŚ ŚŚŚŚŚŚŚ
ŚŚ Ś ŚŚ ŚŚšŚŚŚ© ŚŚŚ (ani lo margish tov) – Jag mĂ„r inte bra. En fras som anvĂ€nds för att uttrycka att man inte kĂ€nner sig frisk.
ŚŚ Ś ŚŚ ŚŚšŚŚŚ© ŚŚŚ ŚŚŚ ŚŚȘŚŚŚ
Att lÀra sig dessa medicinska och hÀlsorelaterade hebreiska ord kommer att ge dig en bÀttre förstÄelse och förmÄga att kommunicera inom detta viktiga omrÄde. FortsÀtt att öva och anvÀnd dem i dina dagliga samtal för att förbÀttra din sprÄkkunskap och sjÀlvförtroende.
