Grundläggande ord

Kia ora – En vanlig hälsning som betyder ”hej” eller ”god hälsa”.
Kia ora, e hoa!

Whānau – Familj. Detta ord används ofta för att beskriva både nära och utökade familjemedlemmar.
Kei te aroha ahau i taku whānau.

Aroha – Kärlek eller medkänsla. Det är ett viktigt koncept i maorikulturen.
He nui tōku aroha mōku whānau.

Wai – Vatten. Ett grundläggande och viktigt ord, särskilt i ett land som Nya Zeeland med dess många floder och sjöar.
Kei hea te wai? Kei te hiainu ahau.

Haka – En traditionell maoridans eller sång, ofta utförd före en kamp eller för att fira något.
Ka tū te haka i mua i te kēmu.

Färger

Kōwhai – Gul. Namnet på en färg och också en inhemsk blomma i Nya Zeeland.
He pai ki ahau te tae kōwhai.

Kākāriki – Grön. Detta ord används för att beskriva allt från växter till kläder.
He kākāriki te kara o ngā tarutaru.

Whero – Röd. Används för att beskriva färgen röd.
He whero te motokā o taku hoa.

Pango – Svart. Ett enkelt och användbart ord för att beskriva färgen svart.
He pango ngā hū o taku tungāne.

Ma – Vit. Ett grundläggande ord för att beskriva färgen vit.
He ma te kurī iti.

Djur

Kuri – Hund. Ett vanligt husdjur och vän till många barn.
Kei te tākaro te kuri i te papa tākaro.

Pīhoihoi – Fågel. Ett ord för att beskriva en fågel i allmänhet.
Kei te rangi te pīhoihoi e rere ana.

Poaka – Gris. Ett vanligt djur på gårdar.
He maha ngā poaka i te pāmu.

Ikura – Fisk. Ett viktigt ord för de som bor nära vatten.
Kei te hopu ika ahau ki te awa.

Pea – Björn. Ett ord som kan användas för att beskriva både det verkliga djuret och leksaksbjörnar.
He ngohengohe taku pea tākarokaro.

Mat

Rēwena – Bröd. Ett grundläggande livsmedel som många barn tycker om.
Kei te kai ahau i te rēwena mō te parakuihi.

Miraka – Mjölk. En viktig dryck för växande barn.
Kei te inu ahau i te miraka.

Āporo – Äpple. En populär frukt som är lätt att känna igen.
He reka te āporo nei!

Pata – Smör. Används ofta på smörgåsar och i matlagning.
Kei runga i taku rēwena te pata.

Tīhi – Ost. Ett annat vanligt livsmedel som barn ofta tycker om.
He tino pai te tīhi ki a au.

Vardagliga aktiviteter

Tākaro – Leka. En viktig del av barns liv.
Kei te tākaro ngā tamariki i te papa tākaro.

Pānui – Läsa. En viktig färdighet som barn utvecklar i skolan.
Kei te pānui ahau i tētahi pukapuka.

Tuhituhi – Skriva. En annan viktig färdighet för barn.
Kei te tuhituhi ahau i tētahi reta.

Kai – Äta. En grundläggande aktivitet som alla gör varje dag.
Kei te kai ahau i te tina.

Hīkoi – Promenera. En hälsosam aktivitet för både barn och vuxna.
Kei te haere mātou ki te hīkoi i te ahiahi.

Platser

Kura – Skola. En plats där barn lär sig.
Kei te haere ahau ki te kura ia rā.

Whare – Hus. Ett grundläggande ord för att beskriva där man bor.
Kei te hoki ahau ki te whare.

Papa tākaro – Lekplats. En plats där barn kan leka och ha roligt.
He pai ki ngā tamariki te papa tākaro.

Moana – Hav. Ett stort vattenområde, ofta en plats för semester och lek.
Kei te kaukau mātou i te moana.

Roto – Sjö. Ett mindre vattenområde jämfört med havet.
Kei te haere mātou ki te roto ki te hī ika.

Slutsats

Att introducera barn till maoriord kan vara ett fantastiskt sätt att bredda deras språkförmågor och kulturella förståelse. Genom att lära sig grundläggande ord som beskriver vardagliga aktiviteter, platser, djur och mat, kan barnen snabbt få en känsla av tillhörighet och respekt för maorikulturen. Förhoppningsvis har denna artikel inspirerat dig att inkludera några av dessa ord i din vardag och att fortsätta utforska det rika maorispråket tillsammans med dina barn.