Superlativa adjektiv Övning 1: Identifiera superlativformen
1. Tā te whare *runga* i te pae o ngā whare katoa. (Det är det *högsta* huset på hela raden.)
2. Ko ia te tamaiti *tino pai* i te kura. (Han är den *bästa* eleven i skolan.)
3. He mea nui rawa atu tēnei, ko te *nui rawa* i te marae. (Det här är det *största* föremålet på mötesplatsen.)
4. Ko te maunga *teitei rawa* i te motu nei. (Det är det *högsta* berget på ön.)
5. Nāna i hanga te waka *tere rawa*. (Han byggde den *snabbaste* båten.)
6. Ko te wai *mārie rawa* i te awa. (Det är det *renaste* vattnet i floden.)
7. Ko te kai *hōhonu rawa* i te hui. (Det var den *mest smakrika* maten på mötet.)
8. Ko tōku hoa te tangata *ngākau nui rawa*. (Min vän är den *mest generösa* personen.)
9. Ko te whare *whakapaipai rawa* i te kāinga. (Det är det *mest dekorerade* huset i byn.)
10. Ko ia te kaiwhakaari *pai rawa* i te kapa. (Han är den *bästa* skådespelaren i gruppen.)
2. Ko ia te tamaiti *tino pai* i te kura. (Han är den *bästa* eleven i skolan.)
3. He mea nui rawa atu tēnei, ko te *nui rawa* i te marae. (Det här är det *största* föremålet på mötesplatsen.)
4. Ko te maunga *teitei rawa* i te motu nei. (Det är det *högsta* berget på ön.)
5. Nāna i hanga te waka *tere rawa*. (Han byggde den *snabbaste* båten.)
6. Ko te wai *mārie rawa* i te awa. (Det är det *renaste* vattnet i floden.)
7. Ko te kai *hōhonu rawa* i te hui. (Det var den *mest smakrika* maten på mötet.)
8. Ko tōku hoa te tangata *ngākau nui rawa*. (Min vän är den *mest generösa* personen.)
9. Ko te whare *whakapaipai rawa* i te kāinga. (Det är det *mest dekorerade* huset i byn.)
10. Ko ia te kaiwhakaari *pai rawa* i te kapa. (Han är den *bästa* skådespelaren i gruppen.)
Superlativa adjektiv Övning 2: Använd superlativ i meningar
1. Tēnei te pukapuka *hou rawa* i taku kohinga. (Det här är den *nyaste* boken i min samling.)
2. Ko te tamaiti nei te tino *pōroa rawa* ki te kēmu. (Det här barnet är den *längsta* i spelet.)
3. Kei te noho mātou ki te whare *whitu rawa*. (Vi bor i det *sju:e* huset, det *största* i gatan.)
4. Ko te kai *māmā rawa* i runga i te rārangi. (Det är den *lättaste* maten på menyn.)
5. Ka kite koe i te manu *rere tino tere rawa*. (Du ser den *snabbaste* fågeln som flyger.)
6. Ko tōku mokopuna te tangata *pōturi rawa* i te kura. (Min barnbarn är den *långsammaste* i skolan.)
7. He whare *pārekareka rawa* tēnei i te tāone. (Det här är det *roligaste* huset i staden.)
8. Ko te tāne *mātau rawa* i te tīma. (Han är den *mest kunniga* mannen i laget.)
9. Kei te toa te kai *kāore rawa e ngenge*. (Butiken har den *mest hållbara* maten.)
10. Ko te rākau *kaha rawa* i te ngahere. (Det är det *starkaste* trädet i skogen.)
2. Ko te tamaiti nei te tino *pōroa rawa* ki te kēmu. (Det här barnet är den *längsta* i spelet.)
3. Kei te noho mātou ki te whare *whitu rawa*. (Vi bor i det *sju:e* huset, det *största* i gatan.)
4. Ko te kai *māmā rawa* i runga i te rārangi. (Det är den *lättaste* maten på menyn.)
5. Ka kite koe i te manu *rere tino tere rawa*. (Du ser den *snabbaste* fågeln som flyger.)
6. Ko tōku mokopuna te tangata *pōturi rawa* i te kura. (Min barnbarn är den *långsammaste* i skolan.)
7. He whare *pārekareka rawa* tēnei i te tāone. (Det här är det *roligaste* huset i staden.)
8. Ko te tāne *mātau rawa* i te tīma. (Han är den *mest kunniga* mannen i laget.)
9. Kei te toa te kai *kāore rawa e ngenge*. (Butiken har den *mest hållbara* maten.)
10. Ko te rākau *kaha rawa* i te ngahere. (Det är det *starkaste* trädet i skogen.)
