Första villkorliga övningar – Del 1
1. Ki te *ka haere* au ki te toa, ka hokona e au he āporo. (Om jag går till affären, kommer jag att köpa ett äpple.)
2. Ki te *ka mahi* koe i tēnei mahi, ka whiwhi koe i te utu. (Om du gör detta arbete, får du lön.)
3. Ki te *ka kai* ia i te āporo, ka ora ia. (Om han/hon äter äpplet, blir han/hon frisk.)
4. Ki te *ka haere* tātou ki te moana, ka tākaro tātou i te wai. (Om vi går till havet, kommer vi att leka i vattnet.)
5. Ki te *ka ako* koe i te reo Māori, ka pai tō mōhiotanga. (Om du lär dig maori, blir din kunskap bra.)
6. Ki te *ka whiti* te rā i te ata, ka pai te rā. (Om solen går upp på morgonen, blir det en bra dag.)
7. Ki te *ka āwhina* koe i tō hoa, ka koa ia. (Om du hjälper din vän, blir han/hon glad.)
8. Ki te *ka haere* rātou ki te kura, ka ako rātou i te reo. (Om de går till skolan, lär de sig språket.)
9. Ki te *ka inu* au i te wai, ka ora au. (Om jag dricker vatten, blir jag frisk.)
10. Ki te *ka tākaro* koe i te pōro, ka pai tō hauora. (Om du spelar boll, blir din hälsa bra.)
2. Ki te *ka mahi* koe i tēnei mahi, ka whiwhi koe i te utu. (Om du gör detta arbete, får du lön.)
3. Ki te *ka kai* ia i te āporo, ka ora ia. (Om han/hon äter äpplet, blir han/hon frisk.)
4. Ki te *ka haere* tātou ki te moana, ka tākaro tātou i te wai. (Om vi går till havet, kommer vi att leka i vattnet.)
5. Ki te *ka ako* koe i te reo Māori, ka pai tō mōhiotanga. (Om du lär dig maori, blir din kunskap bra.)
6. Ki te *ka whiti* te rā i te ata, ka pai te rā. (Om solen går upp på morgonen, blir det en bra dag.)
7. Ki te *ka āwhina* koe i tō hoa, ka koa ia. (Om du hjälper din vän, blir han/hon glad.)
8. Ki te *ka haere* rātou ki te kura, ka ako rātou i te reo. (Om de går till skolan, lär de sig språket.)
9. Ki te *ka inu* au i te wai, ka ora au. (Om jag dricker vatten, blir jag frisk.)
10. Ki te *ka tākaro* koe i te pōro, ka pai tō hauora. (Om du spelar boll, blir din hälsa bra.)
Första villkorliga övningar – Del 2
1. Ki te *ka kite* au i a koe, ka mihi au. (Om jag ser dig, kommer jag att hälsa.)
2. Ki te *ka whakamā* ia, ka kore ia e kōrero. (Om han/hon blir blyg, kommer han/hon inte att prata.)
3. Ki te *ka oma* tātou i te marae, ka tae wawe tātou. (Om vi springer till maraen, kommer vi fram snabbt.)
4. Ki te *ka titiro* koe ki te rangi, ka kite koe i ngā whetū. (Om du tittar på himlen, ser du stjärnorna.)
5. Ki te *ka āwhina* rātou i a mātou, ka tere te mahi. (Om de hjälper oss, går arbetet snabbt.)
6. Ki te *ka whiwhi* koe i te pūtea, ka taea e koe te hoko pukapuka. (Om du får pengar, kan du köpa böcker.)
7. Ki te *ka pānui* au i te pukapuka, ka mārama au ki te kaupapa. (Om jag läser boken, förstår jag ämnet.)
8. Ki te *ka kai* koe i te kai reka, ka pai tō reka. (Om du äter god mat, blir din smak bra.)
9. Ki te *ka tākaro* rātou i te kēmu, ka koa rātou. (Om de spelar spelet, blir de glada.)
10. Ki te *ka haere* koe ki te hui, ka kite koe i tō hoa. (Om du går på mötet, träffar du din vän.)
2. Ki te *ka whakamā* ia, ka kore ia e kōrero. (Om han/hon blir blyg, kommer han/hon inte att prata.)
3. Ki te *ka oma* tātou i te marae, ka tae wawe tātou. (Om vi springer till maraen, kommer vi fram snabbt.)
4. Ki te *ka titiro* koe ki te rangi, ka kite koe i ngā whetū. (Om du tittar på himlen, ser du stjärnorna.)
5. Ki te *ka āwhina* rātou i a mātou, ka tere te mahi. (Om de hjälper oss, går arbetet snabbt.)
6. Ki te *ka whiwhi* koe i te pūtea, ka taea e koe te hoko pukapuka. (Om du får pengar, kan du köpa böcker.)
7. Ki te *ka pānui* au i te pukapuka, ka mārama au ki te kaupapa. (Om jag läser boken, förstår jag ämnet.)
8. Ki te *ka kai* koe i te kai reka, ka pai tō reka. (Om du äter god mat, blir din smak bra.)
9. Ki te *ka tākaro* rātou i te kēmu, ka koa rātou. (Om de spelar spelet, blir de glada.)
10. Ki te *ka haere* koe ki te hui, ka kite koe i tō hoa. (Om du går på mötet, träffar du din vän.)
_icon.svg){kind=icon}
Engagerande, realistiska samtal
