När vi tänker på jul i Sverige, föreställer vi oss ofta snöklädda landskap, granar dekorerade med ljus och kulor, och kanske en tomte som kommer med klappar. Men på isländska finns det unika ord och traditioner som gör deras julfirande särskilt intressant. Två sådana ord är Jól och Jólasveinn. I denna artikel ska vi fördjupa oss i vad dessa ord betyder och hur de skiljer sig från varandra, samt utforska några intressanta fakta om isländsk julkultur.

Vad betyder Jól?

Jól är det isländska ordet för jul. Det har rötter i fornnordiska och används även i andra nordiska språk, såsom danska och norska. På isländska uttalas det som ”yol”. Liksom i Sverige, är Jól en tid av fest och firande på Island, men det finns vissa unika aspekter som skiljer den isländska julen från den svenska.

En kort historik om Jól

Jól har en gammal historia som sträcker sig tillbaka till förkristna tider. Ursprungligen var det en hednisk fest som firades vid vintersolståndet, en tid då man hedrade gudarna och firade att dagarna började bli längre igen. När kristendomen spreds till Island, integrerades många av dessa hedniska traditioner med kristna firanden, vilket resulterade i den moderna isländska julen.

Jultraditioner på Island

På Island börjar julfirandet redan den 12 december och varar till den 6 januari, vilket är längre än i många andra länder. Under denna period är det vanligt att man äter traditionell isländsk mat, såsom hangikjöt (rökt lammkött) och laufabrauð (tunnt, friterat bröd med vackra mönster). Man dekorerar också sina hem med ljus och julprydnader, och det är vanligt att man går på julmarknader och konserter.

Vad är en Jólasveinn?

Jólasveinn är det isländska ordet för jultomte, men det betyder bokstavligen ”julpojke” eller ”julgosse”. Det finns inte bara en Jólasveinn på Island, utan hela tretton stycken! Dessa tretton Jólasveinar (plural av Jólasveinn) är en del av den unika isländska jultraditionen och har sina egna individuella karaktärer och namn.

De tretton Jólasveinar

Varje Jólasveinn har en specifik dag då han kommer ner från bergen för att besöka människorna. De börjar sin nedkomst den 12 december, och en ny Jólasveinn anländer varje dag fram till julafton. Här är en lista över de tretton Jólasveinar och deras unika egenskaper:

1. Stekkjastaur (Fårstängselstolpe): Han är känd för att stjäla mjölk från får.
2. Giljagaur (Klyftfylking): Han gömmer sig i klyftor och väntar på att stjäla mjölk.
3. Stúfur (Kort och småväxt): Han är mycket kort och stjäl stekpannor för att äta rester.
4. Þvörusleikir (Skedslickaren): Han slickar träskedar som har använts för att laga mat.
5. Pottaskefill (Grytskrapare): Han skrapar rester från grytor.
6. Askasleikir (Skålslickare): Han gömmer sig under sängar och väntar på att någon ska ställa ner en skål så att han kan slicka den ren.
7. Hurðaskellir (Dörrsmällare): Han tycker om att smälla dörrar och väcka folk.
8. Skyrgámur (Skyrätare): Han äter allt skyr (en typ av isländsk yoghurt) han kan hitta.
9. Bjúgnakrækir (Korvtjuv): Han stjäl korvar som hänger för att torka.
10. Gluggagægir (Fönstertittare): Han tittar genom fönster för att hitta saker att stjäla.
11. Gáttaþefur (Dörrsniffare): Han har en stor näsa och älskar lukten av bakverk.
12. Ketkrókur (Köttkrok): Han använder en krok för att stjäla kött.
13. Kertasníkir (Ljusstöld): Han följer barn för att stjäla deras ljus.

Dessa Jólasveinar är både busiga och snälla. Om barn har varit snälla under året, får de små presenter i sina skor som de ställer i fönstret. Om de har varit stygga, kan de istället få en potatis!

Skillnader mellan Jól och Jólasveinn

Nu när vi har en klarare bild av vad både Jól och Jólasveinn innebär, låt oss utforska skillnaderna mellan dessa två begrepp.

Jól: En högtid

Jól refererar till själva högtiden, precis som ”jul” på svenska. Det är en tid av firande, gemenskap och traditioner som är djupt rotade i den isländska kulturen. Det är också en tid då man minns forntida hedniska rötter samtidigt som man firar kristna traditioner. Jól omfattar hela perioden från advent till trettondagen och involverar många olika aktiviteter och traditioner.

Jólasveinn: En karaktär

Jólasveinn å andra sidan, är en karaktär eller snarare flera karaktärer, som alla har sina egna unika personligheter och roller i julfirandet. De tretton Jólasveinar spelar en central roll i isländska barns förväntningar och glädje under julen. Deras busiga, men ibland snälla natur skapar en spänning och förväntan som gör julen ännu mer speciell.

Jól och Jólasveinn i dagens Island

I dagens Island är både Jól och Jólasveinar viktiga inslag i julfirandet. Många av de gamla traditionerna bevaras, men det finns också moderna inslag som har blivit en del av firandet.

Moderna traditioner

Utöver de traditionella maträtterna och dekorationerna, har även internationella influenser påverkat hur islänningar firar jul. Till exempel är det vanligt att man har en julgran, något som ursprungligen inte var en isländsk tradition. Julklappar delas också ut, och många familjer har börjat anta traditionen med adventskalendrar.

Jólasveinar och barnens förväntningar

För barnen är de tretton Jólasveinar en av de mest spännande delarna av julen. Varje kväll från den 12 december till julafton väntar barnen med spänning på att en ny Jólasveinn ska komma och lämna en liten present i deras skor. Denna tradition hjälper till att hålla barnens intresse och spänning vid liv under hela julperioden.

Sammanfattning

Isländska Jól och Jólasveinn är två begrepp som utgör en viktig del av landets unika jultraditioner. Medan Jól refererar till själva högtiden och dess firande, är Jólasveinn de busiga och charmiga karaktärerna som gör julen särskilt magisk för barnen. Tillsammans skapar dessa element en rik och färgstark tradition som fortsätter att förgylla den isländska julen år efter år. För dem som är intresserade av språk och kultur, erbjuder studiet av dessa ord och deras betydelser en fascinerande inblick i Islands historia och samhälle.