Tidsregistrering och kalenderord på isländska

Grundläggande tidsord

klukka – klocka
Hann skoðar klukkuna á veggnum.
Klockan är ett viktigt redskap för att hålla reda på tiden.

tími – tid
Ég hef ekki mikinn tíma í dag.
Detta ord används för att beskriva tiden i allmänhet.

mínúta – minut
Það tekur aðeins fimm mínútur að ganga þangað.
En minut är en enhet av tid som motsvarar 60 sekunder.

klukkustund – timme
Ég þarf að bíða í eina klukkustund.
En timme är en enhet av tid som motsvarar 60 minuter.

Delar av dagen

morgunn – morgon
Ég vakna alltaf snemma á morgnana.
Detta ord används för att beskriva den tidiga delen av dagen.

hádegi – middag
Við borðum hádegismat klukkan tólf á hádegi.
Mitt på dagen, runt tolv på eftermiddagen.

síðdegi – eftermiddag
Ég fer í ræktina á síðdegis.
Den tid på dagen som kommer efter middag och före kvällen.

kvöld – kväll
Við horfum á sjónvarpið á kvöldin.
Den tid på dagen som kommer efter eftermiddagen och före natten.

nótt – natt
Ég sef á nóttinni.
Den tid på dagen när det är mörkt och de flesta sover.

Veckodagar

mánudagur – måndag
Skólinn byrjar á mánudegi.
Första dagen i veckan.

þriðjudagur – tisdag
Ég fer í sund á þriðjudögum.
Andra dagen i veckan.

miðvikudagur – onsdag
Við höfum fund á miðvikudögum.
Tredje dagen i veckan.

fimmtudagur – torsdag
Ég fer í bíó á fimmtudögum.
Fjärde dagen i veckan.

föstudagur – fredag
Við förum út að borða á föstudögum.
Femte dagen i veckan.

laugardagur – lördag
Ég fer oft í gönguferðir á laugardögum.
Sjätte dagen i veckan.

sunnudagur – söndag
Við höldum fjölskyldufund á sunnudögum.
Sjunde och sista dagen i veckan.

Månader

janúar – januari
Ég fer í frí í janúar.
Första månaden på året.

febrúar – februari
Veðrið er kalt í febrúar.
Andra månaden på året.

mars – mars
Blómin byrja að blómstra í mars.
Tredje månaden på året.

apríl – april
Páskar eru oft í apríl.
Fjärde månaden på året.

maí – maj
Ég á afmæli í maí.
Femte månaden på året.

júní – juni
Við förum í sumarfrí í júní.
Sjätte månaden på året.

júlí – juli
Það er heitt í júlí.
Sjunde månaden på året.

ágúst – augusti
Skólinn byrjar aftur í ágúst.
Åttonde månaden på året.

september – september
Haustið byrjar í september.
Nionde månaden på året.

október – oktober
Hrekkjavaka er í október.
Tionde månaden på året.

nóvember – november
Það er kalt í nóvember.
Elfte månaden på året.

desember – december
Jólahátíðin er í desember.
Tolfte och sista månaden på året.

Årstider

vor – vår
Blómin byrja að blómstra á vorin.
Den tid på året när växterna börjar växa igen efter vintern.

sumar – sommar
Það er heitt á sumrin.
Den varmaste årstiden.

haust – höst
Laufblöðin breytast á haustinu.
Den tid på året när löven faller av träden.

vetur – vinter
Það er kalt á vetri.
Den kallaste årstiden.

Specifika tidsuttryck

í dag – idag
Ég ætla að fara út að ganga í dag.
Denna dag.

á morgun – imorgon
Ég mun hitta vini mína á morgun.
Dagen efter idag.

í gær – igår
Ég fór í bíó í gær.
Dagen innan idag.

vikulegur – veckovis
Við höfum vikulega fundi.
Något som sker varje vecka.

mánaðarlegur – månadsvis
Ég fæ launin mín mánaðarlega.
Något som sker varje månad.

árlegur – årligen
Við höldum upp á afmælið mitt árlega.
Något som sker varje år.

Specifika tidpunkter

klukkan – klockan
Við hittumst klukkan tvö.
Anger en specifik tidpunkt.

hádegi – middagstid
Við borðum hádegismat klukkan tólf hádegi.
Mitt på dagen, runt tolv på eftermiddagen.

miðnætti – midnatt
Ég fer að sofa um miðnætti.
12 på natten.

Frekventa tidsuttryck

oft – ofta
Ég fer oft í sund.
Något som sker frekvent.

sjaldan – sällan
Ég borða sjaldan sælgæti.
Något som sker sällan.

stundum – ibland
Ég fer stundum í bíó.
Något som sker då och då.

Att bemästra tids- och kalenderord på isländska är ett viktigt steg i din språkinlärning. Genom att använda dessa ord korrekt kan du bättre planera din tid, förstå scheman och delta i konversationer om dagliga aktiviteter. Övning är nyckeln, så försök att använda dessa ord så ofta som möjligt i dina dagliga samtal och skriftliga övningar.