Runsten – En sten med inskriptioner i runskrift, ofta rest som minnesmärke eller gränsmärke under vikingatiden. Runstenar är kända för att berätta historier om vikingar och deras äventyr, samt för att hedra de avlidna.
I Sverige finns det tusentals runstenar, vissa med mycket detaljerade berättelser ingraverade.

Viking – En person från Skandinavien som under perioden ca 800-1100 e.Kr. deltog i handelsfärder och plundringståg i Europa och Asien. Vikingar är inte bara krigare utan även skickliga sjöfarare och handelsmän.
Vikingarna seglade över stora delar av världen, från Nordamerika till det Bysantinska riket.

Drakar – Långskepp med karaktäristiskt högt uppsvängda stävar, ofta utsmyckade med drakhuvuden. Dessa skepp användes främst under vikingatiden för både krigsföring och utforskning.
Drakarna var fruktade för sin snabbhet och förmåga att landa på grunt vatten.

Häradsrätt – En form av lokal domstol under vikingatiden som hanterade mindre brott och tvister i ett specifikt geografiskt område, eller ”härad”.
Häradsrätten samlades ofta utomhus och bestod av fria män som hade rösträtt.

Berserker – Krigare som sades gå in i ett vildsint raseri i strid, ofta associerade med odjuret björn och tros ha haft en särskild plats i vikingasamhället.
Berserkerna fruktades och respekterades för sin övermänskliga styrka och tapperhet i strid.

Skald – En poet och historieberättare under vikingatiden som hade i uppgift att underhålla och bevara kultur genom att framföra verser och sånger om historiska händelser och hjältedåd.
Skaldens dikter var viktiga för att förmedla historier från generation till generation.

Thing – En fornnordisk sammankomst där lagar stiftades, rättsliga tvister löstes och beslut om gemensamma angelägenheter fattades. Thinget var en viktig del av den politiska och sociala strukturen under vikingatiden.
På thinget kunde män från olika byar mötas för att diskutera och besluta om viktiga samhällsfrågor.

Blot – En hednisk rituell offerfest där djur, och ibland människor, offrades till de nordiska gudarna för att be om välgång och skydd. Blot var centrala i vikingarnas religiösa praxis.
Blotet hölls ofta i samband med viktiga årstider som midvinter och skördefest.

Valhalla – En mytologisk hall där krigare som dött i strid troddes få komma efter döden, styrd av guden Oden. Valhalla symboliserar hjältars eviga ära och seger.
De som fallit tappra i strid hoppades att Oden skulle välja dem att komma till Valhalla.

Völva – En kvinnlig sierska och shaman under vikingatiden som utövade sejd, en form av magi och spådomskonst. Völvor var högt respekterade och fruktade för sina övernaturliga förmågor.
Völvan kunde se in i framtiden och ge råd till hövdingar och krigare inför kommande strider.

Vikingatiden var en epok fylld av fascinerande kulturella traditioner, innovativa teknologier och dramatiska historier som fortfarande fascinerar oss idag. Genom att studera dessa ord och deras betydelser får vi en djupare förståelse för denna dynamiska period i Skandinaviens historia.