Adverbialsatser – Tid och Orsak
1. Jag stannar hemma *eftersom* jag är sjuk. (Använd konjunktionen som uttrycker orsak.)
2. Vi går ut *när* solen går ner. (Använd konjunktionen som uttrycker tid.)
3. Hon ringer dig *så snart* hon kommer hem. (Använd konjunktionen som uttrycker tidpunkt direkt efter något.)
4. De äter middag *medan* de tittar på TV. (Använd konjunktionen som uttrycker samtidighet.)
5. Han kan inte komma *eftersom* han jobbar sent. (Använd konjunktionen som uttrycker orsak.)
6. Vi måste sluta lektionen *när* klockan slår tre. (Använd konjunktionen som uttrycker tid.)
7. Hon gick hem tidigt *för att* hon var trött. (Använd konjunktionen som uttrycker orsak eller syfte.)
8. Jag läser boken *medan* jag väntar på bussen. (Använd konjunktionen som uttrycker samtidighet.)
9. De började festen *så fort* gästerna kom. (Använd konjunktionen som uttrycker omedelbar tidpunkt.)
10. Vi stannar inne *eftersom* det regnar ute. (Använd konjunktionen som uttrycker orsak.)
2. Vi går ut *när* solen går ner. (Använd konjunktionen som uttrycker tid.)
3. Hon ringer dig *så snart* hon kommer hem. (Använd konjunktionen som uttrycker tidpunkt direkt efter något.)
4. De äter middag *medan* de tittar på TV. (Använd konjunktionen som uttrycker samtidighet.)
5. Han kan inte komma *eftersom* han jobbar sent. (Använd konjunktionen som uttrycker orsak.)
6. Vi måste sluta lektionen *när* klockan slår tre. (Använd konjunktionen som uttrycker tid.)
7. Hon gick hem tidigt *för att* hon var trött. (Använd konjunktionen som uttrycker orsak eller syfte.)
8. Jag läser boken *medan* jag väntar på bussen. (Använd konjunktionen som uttrycker samtidighet.)
9. De började festen *så fort* gästerna kom. (Använd konjunktionen som uttrycker omedelbar tidpunkt.)
10. Vi stannar inne *eftersom* det regnar ute. (Använd konjunktionen som uttrycker orsak.)
Adverbialsatser – Villkor och Sätt
1. Du kan åka *om* du har pengar med dig. (Använd konjunktionen som uttrycker villkor.)
2. Hon svarar snabbt *som* en blixt. (Använd konjunktionen som uttrycker sätt eller jämförelse.)
3. Vi går till stranden *om* vädret är fint. (Använd konjunktionen som uttrycker villkor.)
4. Han jobbar hårt *så att* han ska klara examen. (Använd konjunktionen som uttrycker syfte eller mål.)
5. Du måste ringa mig *innan* du åker. (Använd konjunktionen som uttrycker tid före något.)
6. Jag hjälper dig *om* du behöver det. (Använd konjunktionen som uttrycker villkor.)
7. Hon sjunger *som* en fågel. (Använd konjunktionen som uttrycker jämförelse.)
8. Vi stannar hemma *så att* vi kan vila. (Använd konjunktionen som uttrycker syfte.)
9. Han pratar långsamt *som* en lärare. (Använd konjunktionen som uttrycker sätt.)
10. De lämnar festen tidigt *om* de är trötta. (Använd konjunktionen som uttrycker villkor.)
2. Hon svarar snabbt *som* en blixt. (Använd konjunktionen som uttrycker sätt eller jämförelse.)
3. Vi går till stranden *om* vädret är fint. (Använd konjunktionen som uttrycker villkor.)
4. Han jobbar hårt *så att* han ska klara examen. (Använd konjunktionen som uttrycker syfte eller mål.)
5. Du måste ringa mig *innan* du åker. (Använd konjunktionen som uttrycker tid före något.)
6. Jag hjälper dig *om* du behöver det. (Använd konjunktionen som uttrycker villkor.)
7. Hon sjunger *som* en fågel. (Använd konjunktionen som uttrycker jämförelse.)
8. Vi stannar hemma *så att* vi kan vila. (Använd konjunktionen som uttrycker syfte.)
9. Han pratar långsamt *som* en lärare. (Använd konjunktionen som uttrycker sätt.)
10. De lämnar festen tidigt *om* de är trötta. (Använd konjunktionen som uttrycker villkor.)
