Vardagliga verb
1. Haere – Att gå. Exempel: ”Haere mai” betyder ”Kom hit”.
2. Kai – Att äta. Exempel: ”Ka kai tātou” betyder ”Låt oss äta”.
3. Inu – Att dricka. Exempel: ”Kei te inu wai ahau” betyder ”Jag dricker vatten”.
4. Kōrero – Att tala. Exempel: ”Me kōrero tātou” betyder ”Låt oss prata”.
5. Titiro – Att se/titta. Exempel: ”Titiro ki konei” betyder ”Titta här”.
6. Whakarongo – Att lyssna. Exempel: ”Whakarongo mai” betyder ”Lyssna på mig”.
7. Hīkoi – Att promenera. Exempel: ”Ka hīkoi ahau ki te toa” betyder ”Jag går till affären”.
8. Whakatū – Att stanna. Exempel: ”Whakatū i konei” betyder ”Stanna här”.
9. Rere – Att flyga. Exempel: ”Ka rere te manu” betyder ”Fågeln flyger”.
10. Pānui – Att läsa. Exempel: ”Kei te pānui pukapuka ahau” betyder ”Jag läser en bok”.
Viktiga substantiv
11. Whānau – Familj. Exempel: ”Ko te whānau taku taonga” betyder ”Familjen är min skatt”.
12. Whare – Hus. Exempel: ”Kei hea tōu whare?” betyder ”Var är ditt hus?”.
13. Kai – Mat. Exempel: ”He pai ki a koe te kai?” betyder ”Gillar du maten?”.
14. Wai – Vatten. Exempel: ”Homai te wai” betyder ”Ge mig vattnet”.
15. Rangi – Himmel. Exempel: ”He rangi pai tēnei” betyder ”Det är en fin dag”.
16. Moana – Hav. Exempel: ”He ataahua te moana” betyder ”Havet är vackert”.
17. Ngahere – Skog. Exempel: ”Kei te haere ahau ki te ngahere” betyder ”Jag går till skogen”.
18. Mahi – Arbete. Exempel: ”Kei te mahi ahau” betyder ”Jag arbetar”.
19. Waka – Båt. Exempel: ”Ka rere te waka” betyder ”Båten seglar”.
20. Roto – Sjö. Exempel: ”He nui te roto” betyder ”Sjöen är stor”.
Adjektiv och beskrivande ord
21. Nui – Stor. Exempel: ”He nui te whare” betyder ”Huset är stort”.
22. Iti – Liten. Exempel: ”He iti te ngeru” betyder ”Katten är liten”.
23. Pai – Bra. Exempel: ”He pai tō mahi” betyder ”Ditt arbete är bra”.
24. Kino – Dålig. Exempel: ”He kino te huarere” betyder ”Vädret är dåligt”.
25. Hou – Ny. Exempel: ”He hou te waka” betyder ”Båten är ny”.
26. Tawhito – Gammal. Exempel: ”He tawhito te whare” betyder ”Huset är gammalt”.
27. Tere – Snabb. Exempel: ”He tere te motokā” betyder ”Bilen är snabb”.
28. Pōuri – Mörk. Exempel: ”He pōuri te rangi” betyder ”Himlen är mörk”.
29. Mā – Vit. Exempel: ”He mā te kurī” betyder ”Hunden är vit”.
30. Pango – Svart. Exempel: ”He pango te ngeru” betyder ”Katten är svart”.
Pronomen
31. Ahau – Jag. Exempel: ”Kei te pai ahau” betyder ”Jag mår bra”.
32. Koe – Du. Exempel: ”Kei te pēhea koe?” betyder ”Hur mår du?”.
33. Ia – Han/hon. Exempel: ”Kei te haere ia” betyder ”Han/hon går”.
34. Tātou – Vi (inklusive den man pratar med). Exempel: ”Me kai tātou” betyder ”Låt oss äta”.
35. Mātou – Vi (exklusive den man pratar med). Exempel: ”Kei te haere mātou” betyder ”Vi går (utan dig)”.
36. Koutou – Ni (plural). Exempel: ”Kei te pēhea koutou?” betyder ”Hur mår ni?”.
37. Rātou – De. Exempel: ”Kei te haere rātou” betyder ”De går”.
38. Taku – Min. Exempel: ”Ko taku whare tēnei” betyder ”Det här är mitt hus”.
39. Tō – Din. Exempel: ”Kei hea tō pukapuka?” betyder ”Var är din bok?”.
40. Āna – Hans/hennes. Exempel: ”Koinei āna tamariki” betyder ”Dessa är hans/hennes barn”.
Frågeord
41. Kei hea – Var? Exempel: ”Kei hea te whare pukapuka?” betyder ”Var är biblioteket?”.
42. He aha – Vad? Exempel: ”He aha tēnei?” betyder ”Vad är det här?”.
43. Nā wai – Vem? Exempel: ”Nā wai tēnei mahi?” betyder ”Vem gjorde detta arbete?”.
44. Āhea – När? Exempel: ”Āhea koe hoki mai ai?” betyder ”När kommer du tillbaka?”.
45. He aha ai – Varför? Exempel: ”He aha ai koe i haere ai?” betyder ”Varför gick du?”.
46. Pēhea – Hur? Exempel: ”Pēhea te huarere?” betyder ”Hur är vädret?”.
47. E hia – Hur många? Exempel: ”E hia ngā pukapuka?” betyder ”Hur många böcker?”.
48. He aha te take – Vad är orsaken? Exempel: ”He aha te take i hoki ai koe?” betyder ”Vad är orsaken till att du kom tillbaka?”.
49. Ko wai – Vem är det? Exempel: ”Ko wai koe?” betyder ”Vem är du?”.
50. Me pēhea – Hur ska man? Exempel: ”Me pēhea ahau e haere ai?” betyder ”Hur ska jag gå?”.
Att behärska dessa 50 ord och fraser kommer att ge dig en solid grund för att förstå och använda maoriska på B2-nivå. Dessa ord är inte bara användbara i vardagliga samtal, utan de öppnar också dörrar till en djupare förståelse för maorisk kultur och traditioner. Fortsätt att öva och använda dessa ord i olika sammanhang för att förbättra din flyt och säkerhet i språket. Kia kaha!
