Politik – Läran om styrning av en stat eller en organisation, och de metoder och strategier som används för att styra samhället.
Politik är viktigt för att säkerställa en fungerande samhällsstruktur.
Demokrati – Ett politiskt system där makten utgår från folket, vanligtvis genom val av representanter.
Sverige är en demokrati där medborgarna kan rösta fram sina ledare.
Regering – Den verkställande makten i en stat, ansvarig för landets dagliga administration och politiska ledning.
Regeringen presenterade idag sitt förslag till ny budget.
Riksdag – Sveriges högsta beslutande församling, där folkets valda representanter sitter.
Riksdagsledamöterna debatterar just nu om nya lagar.
Parti – En organiserad grupp människor med gemensamma politiska åsikter, som arbetar tillsammans för att påverka politiken.
Han är medlem i ett parti som stöder miljövänliga initiativ.
Val – Processen där medborgare väljer sina ledare eller beslutar om viktiga frågor genom att rösta.
Nästa val kommer att äga rum om två år.
Statsminister – Den högsta ledaren för regeringen i många länder, inklusive Sverige.
Statsministern kommer att hålla ett tal till nationen ikväll.
Opposition – De politiska partier eller grupper som inte är en del av regeringen och som ofta har som uppgift att granska och utmana regeringens politik.
Oppositionen kritiserade regeringens senaste förslag hårt.
Mandat – En formell auktorisation eller rättighet, ofta givet genom val, att utföra vissa handlingar eller uppgifter.
Han har fått mandat av väljarna att genomföra reformen.
Premiärminister – En annan term för statsminister, används ofta i andra länder.
Premiärministern besökte Frankrike för officiella samtal.
Konstitution – En samling av grundläggande principer eller etablerade föreskrifter som styr en stat eller annan organisation.
Konstitutionen garanterar frihet och rättigheter för alla medborgare.
Parlament – En lagstiftande församling, ofta bestående av två kammare (överhus och underhus), som diskuterar och röstar om lagförslag.
Parlamentet kommer att sammanträda nästa måndag för att diskutera ändringar i skattelagstiftningen.
Politisk agenda – En lista eller plan över frågor eller ämnen som en politiker, ett parti eller en regering planerar att ta upp och arbeta med.
Den politiska agendan för detta år inkluderar flera punkter om utbildningsreformer.
Majoritet – En situation där mer än hälften av en grupp stödjer en viss åtgärd eller idé.
Regeringspartiet har nu majoritet i riksdagen.
Minoritet – En mindre del av en grupp, ofta hänvisande till folk som har mindre makt eller är mindre i antal.
Minoritetsgrupperna diskuterade sina behov med kommunen.
Opinionsundersökning – En metod för att samla in information om vad folk tycker om olika ämnen, ofta använd i politiska sammanhang för att mäta stöd eller åsikter.
Enligt den senaste opinionsundersökningen har stödet för regeringen minskat.
Lagförslag – Ett förslag till ny lag som presenteras för en lagstiftande församling för debatt och omröstning.
Ett nytt lagförslag har lagts fram för att förbättra miljöskyddet.
Debatt – En formell diskussion eller tvist där olika åsikter och argument framförs, ofta i parlament eller offentliga forum.
Det blev en livlig debatt i riksdagen om skolans framtid.
Politisk plattform – Ett dokument eller en förklaring där ett parti eller en kandidat skisserar sina huvudsakliga politiska åsikter och mål.
Partiets politiska plattform innehåller flera punkter om att förbättra sjukvården.
Propaganda – Information, särskilt av partisk eller vilseledande natur, som används för att främja eller publicera en politisk sak eller synpunkt.
Under valkampanjen användes mycket propaganda för att påverka väljarnas åsikter.
Koalition – En tillfällig allians mellan olika politiska partier för att bilda en regering.
Två mindre partier gick samman i en koalition för att få majoritet i riksdagen.
Votering – Processen där ledamöter i en församling röstar om ett förslag eller en åtgärd.
Voteringen visade att förslaget hade stöd från en stor majoritet av ledamöterna.
Autokrati – Ett politiskt system där all makt är koncentrerad till en person eller en liten grupp, utan effektivt motstånd eller kontroll från andra delar av samhället.
Historiskt sett har autokratier ofta lett till maktmissbruk och brist på frihet för medborgarna.
Folkparti – Ett politiskt parti som hävdar att det representerar den breda allmänheten, ofta med fokus på mittenpolitik.
Folkpartiet har lagt fram flera förslag som de tror kommer att gynna den vanliga medborgaren.
Legislatur – Den period under vilken en vald församling är i funktion, innan nästa val.
Under denna legislatur har flera viktiga lagar antagits.
Politiskt engagemang – Aktivt deltagande i politiska processer, såsom att rösta, delta i politiska partier, demonstrationer eller andra former av politisk aktivism.
Unga människor uppmanas till ökat politiskt engagemang för att påverka sin framtid.
Grundlag – De mest fundamentala och överordnade lagarna i en stat som definierar statsskicket och reglerar de viktigaste relationerna mellan staten och dess medborgare.
Att ändra en grundlag kräver omfattande stöd och noggranna överväganden.
Politisk kultur – De normer, värderingar, attityder och förväntningar som präglar hur politik bedrivs och förstås i ett samhälle.
Politisk kultur kan variera kraftigt från ett land till ett annat.
Amendment – En ändring eller tillägg till en befintlig lag eller konstitution, ofta krävande godkännande genom en specifik process.
Ett amendment till konstitutionen föreslogs för att öka medborgarnas rättigheter.
Kabinet – En grupp av högsta tjänstemän, vanligtvis ledda av statsministern, som är ansvariga för att leda de olika departementen i regeringen.
Kabinetet sammanträdde för att diskutera den nya ekonomiska politiken.
Socialism – Ett politiskt och ekonomiskt system där produktionsmedlen ägs och kontrolleras gemensamt, ofta av staten, med syfte att fördela resurser mer jämlikt.
Socialismen strävar efter att minska ekonomiska ojämlikheter i samhället.
Kapitalism – Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen ägs privat och vinsten från produktionen går till ägarna.
Kapitalismen betonar fri marknad och individuell entreprenörskap.
Liberalism – En politisk ideologi som värdesätter individens frihet och rättigheter, ofta med betoning på marknadens frihet och minimal statlig inblandning.
Liberalismen har haft stor påverkan på västerländsk politisk tänkande.
Konservatism – En politisk filosofi som förespråkar att bevara traditionella värderingar och institutioner, med en tendens att motstå snabba förändringar i samhället.
Konservatismen värnar om kulturella traditioner och nationell identitet.
Radikalism – En politisk ståndpunkt som förespråkar djupgående eller genomgripande förändringar i det samhälleliga systemet.
Radikalismen kan ofta ses i rörelser som strävar efter stora sociala reformer.
Populism – En politisk strategi eller stil som syftar till att tilltala vanliga människors önskemål och bekymmer, ofta genom att ställa ”vanligt folk” mot ”eliten”.
Populismen har vunnit terräng i flera länder som svar på politisk missnöje.
Autonomi – Rätten eller tillståndet för en region eller grupp att styra sig själva, oftast inom en större politisk enhet.
Regionen kämpar för större autonomi inom landet.
Federalism – Ett system där makten är delad mellan en central, nationell regering och flera regionala eller lokala regeringar.
Federalismen tillåter olika stater eller regioner att ha egna lagar och politik inom vissa ramar.
Monarki – Ett statsskick där en person, vanligtvis en kung eller drottning, är statens officiella chef, ofta ärftlig.
Sverige är en konstitutionell monarki där kungen har ceremoniella uppgifter.
Republik – En stat utan monark, där det högsta statliga ämbetet oftast är valt direkt eller indirekt av folket.
USA är ett exempel på en republik där presidenten är statsöverhuvud.
Parlamentarism – Ett politiskt system där regeringens makt och stabilitet är beroende av stöd från parlamentet.
Parlamentarismen kräver att regeringen regelbundet söker förtroende från de lagstiftande församlingarna.
Sekulär – En beskrivning av organisationer eller politik som är separerade från religiösa institutioner och doktriner.
Sekulär politik betonar att staten ska vara neutral i religiösa frågor.
Pluralism – En politisk teori eller system som erkänner och tolererar många olika grupper eller åsikter inom ett samhälle.
Pluralismen är viktig för att upprätthålla ett demokratiskt samhälle med många olika röster och perspektiv.
Styre – Sättet att administrera och kontrollera en organisation eller stat, ofta relaterat till dess politiska och administrativa struktur.
Effektivt styre är avgörande för att säkerställa ordning och utveckling i samhället.
Politisk rådgivare – En expert som ger råd och strategier i politiska frågor, ofta anställd av politiker eller politiska partier.
Politiska rådgivare spelar en viktig roll i att forma politikers beslut och kampanjer.
Grundlagsdomstol – En hög juridisk instans som har till uppgift att övervaka efterlevnaden av landets grundlag.
Grundlagsdomstolen har avgörande makt i frågor som rör konstitutionen.
Politiskt spektrum – En term som används för att beskriva olika politiska ståndpunkter och ideologier från vänster till höger.
Politiska partier kan placeras någonstans längs det politiska spektrumet baserat på deras politik och ideologi.
Författning – En annan term för konstitution, den högsta lagen i en stat som styr alla andra lagar och politik.
Författningen skyddar medborgarnas grundläggande rättigheter och friheter.
Presidentialism – Ett politiskt system där presidenten är både statsöverhuvud och regeringschef, och har betydande politiska befogenheter.
I presidentialismen har presidenten en central roll i statens ledning.
Parlamentarisk sekreterare – En medlem av parlamentet som är ansvarig för att stödja och assistera ministrar i deras arbete.
Parlamentariska sekreterare hjälper till att hålla ordning på dagordningen och dokumentationen.
Politisk immunitet – Ett skydd som ges till vissa politiska tjänstemän som innebär att de inte kan åtalas för handlingar utförda i sitt ämbete.
Politisk immunitet är avsedd att skydda tjänstemän från rättsliga åtgärder som kan hindra deras arbete.
Valurna – En behållare där röstsedlar placeras under en valprocess.
Valurnorna förseglades efter att röstningen avslutats.
Valdistrikt – En geografisk region där invånarna röstar för sina representanter i val.
Varje valdistrikt har en viss mängd mandat i riksdagen beroende på befolkningens storlek.</font