Att lära sig ett nytt språk kan vara både spännande och utmanande. För dem som är intresserade av Maori, ett av de officiella språken i Nya Zeeland, kan det vara särskilt användbart att förstå ord och uttryck som används i politiska och sociala sammanhang. Denna artikel kommer att ge en djupgående genomgång av viktiga maoriska ord och fraser inom dessa områden, tillsammans med deras svenska översättningar och exempelmeningar för att hjälpa dig att förstå och använda dem korrekt.
Politik
Kāwanatanga – Styrelse eller regering. Detta ord används för att hänvisa till den styrande myndigheten eller regeringen i ett samhälle.
Ko te kāwanatanga te kawenga mō ngā kaupapa here o te motu.
Rangatira – Ledare eller hövding. En person som har auktoritet och ansvar i en samhällsstruktur.
Ko ia te rangatira o tō mātou iwi.
Pōti – Val. Den process genom vilken medborgare röstar för att välja sina representanter.
Ka haere ahau ki te pōti āpōpō.
Kawanatanga-ā-rohe – Lokalstyrelse. Den lokala regeringen eller kommunala myndigheten som ansvarar för ett specifikt område.
Kei te whakahaere te kawanatanga-ā-rohe i ngā take o te hapori.
Kaupapa here – Policy. En uppsättning regler eller riktlinjer som styr ett specifikt område eller problem.
Ko te kaupapa here hou e pā ana ki te mātauranga.
Sociala Frågor
Tangata whenua – Ursprungsbefolkning. De ursprungliga invånarna i ett specifikt område eller land.
Ko te tangata whenua o Aotearoa ko te iwi Māori.
Whānau – Familj. En bredare term som inte bara inkluderar kärnfamiljen utan även utökade familjemedlemmar.
Kei te hui te whānau katoa i te rā nei.
Hapū – Substam eller klan. En mindre grupp inom en iwi (stam) som delar gemensamma förfäder.
Ko tēnei hapū nō roto i te iwi nui o Ngāpuhi.
Iwi – Stam eller nation. En större social enhet som består av flera hapū.
Ko te iwi o Ngāti Porou he iwi rongonui.
Marae – Samlingsplats. Ett heligt område som fungerar som en central mötesplats för sociala och kulturella aktiviteter.
Ka hui te iwi ki te marae mō te hui nui.
Rättigheter och Mänskliga Rättigheter
Tika – Rättvisa eller rättighet. Används för att beskriva något som är rätt eller rättvist.
Me tika ngā mahi katoa ki te tangata.
Mana – Auktoritet eller prestige. Ett begrepp som beskriver en persons eller en grupps andliga kraft och status.
He nui tōna mana i roto i tō mātou hapori.
Whakamana – Att auktorisera eller ge makt. Processen att ge någon rättigheter eller makt att agera.
Ka whakamana te kāwanatanga i tēnei ture hou.
Kaitiakitanga – Förvaltarskap eller skydd. Ansvar för att ta hand om och skydda resurser eller områden.
Ko te kaitiakitanga o te whenua he mahi nui.
Whakapapa – Härstamning eller släktträd. Begreppet som beskriver en persons eller grupps genealogiska linje.
Kei te ako ahau i te whakapapa o tōku whānau.
Kulturella Begrepp
Wairua – Ande eller själ. Begreppet som beskriver en persons eller plats andliga essens.
He kaha tōna wairua ki tēnei wāhi.
Tapu – Helig eller förbjuden. Något som är heligt och måste behandlas med respekt och vördnad.
He tapu te marae mō tō mātou iwi.
Noa – Vanlig eller profan. Något som inte är heligt och kan användas i vardagliga sammanhang.
Kei te wātea te marae mō ngā mahi noa.
Manaakitanga – Gästfrihet eller omsorg. Att visa vänlighet och omtanke mot andra.
Ko te manaakitanga he tikanga nui mō te iwi Māori.
Whanaungatanga – Släktband eller relationer. Begreppet som beskriver de sociala och familjära relationerna inom en grupp.
He mea nui te whanaungatanga i roto i tō mātou hapori.
Ekonomiska Begrepp
Ōhanga – Ekonomi. Begreppet som beskriver systemet för produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster.
Kei te tipu te ōhanga o te motu.
Whakawhanaketanga – Utveckling. Processen att förbättra eller utveckla något, ofta inom ekonomiska eller sociala områden.
Ko te whakawhanaketanga o te hapori he mahi nui.
Pūtea – Finans eller pengar. Begreppet som beskriver ekonomiska resurser.
Kei te piki te pūtea mō ngā kaupapa hapori.
Rawa – Resurser eller tillgångar. Materiella eller immateriella tillgångar som kan användas för att skapa värde.
He nui ngā rawa o te whenua.
Moni – Pengar. Den valuta som används för handel och transaktioner.
Kei te hiahia au ki te penapena moni mō ngā rā kei te heke mai.
Utbildning och Kunskap
Mātauranga – Utbildning eller kunskap. Begreppet som beskriver processen att lära sig och förvärva kunskap.
He mea nui te mātauranga mō te tipu o te tangata.
Whakaako – Undervisning. Processen att lära ut eller instruera någon.
Kei te whakaako ahau i te reo Māori ki ngā tauira.
Kura – Skola. Institutionen där formell utbildning ges.
Kei te haere ngā tamariki ki te kura ia rā.
Whare Wānanga – Universitet. En högre utbildningsinstitution där avancerad kunskap och forskning bedrivs.
Kei te ako ahau i te Whare Wānanga o Waikato.
Rangahau – Forskning. Processen att undersöka och studera något i detalj för att få ny kunskap.
Kei te mahi rangahau ahau mō taku kaupapa whakapae.
Hälsa och Välmående
Hauora – Hälsa. Begreppet som beskriver en persons fysiska, mentala och sociala välmående.
He mea nui te hauora mō te oranga o te tangata.
Rongoā – Medicin. Ämnen eller behandlingar som används för att bota eller lindra sjukdomar.
Kei te whai rongoā ahau mō taku māuiui.
Oranga – Välmående. Begreppet som beskriver en persons övergripande livskvalitet och lycka.
Kei te whakapau kaha ahau ki te whakapai i tōku oranga.
Whakangā – Avkoppling. Processen att vila och återhämta sig för att förbättra välbefinnandet.
Kei te whai wāhi ahau ki te whakangā i te mutunga wiki.
Tāne – Man. Begreppet som beskriver en vuxen manlig individ.
Ko ia he tāne kaha, he tāne manaaki hoki.
Wahine – Kvinna. Begreppet som beskriver en vuxen kvinnlig individ.
Ko ia he wahine māia, he wahine atawhai hoki.
Genom att förstå och använda dessa maoriska ord och fraser kan du inte bara förbättra din språkkunskap utan också få en djupare förståelse för de kulturella och sociala strukturerna i det maoriska samhället. Språk är mer än bara ord; det är ett sätt att förstå världen och människorna som lever i den. Hoppas att denna genomgång har varit både lärorik och inspirerande.