isländska för vetenskap och forskning

Grundläggande vetenskapliga termer

Vísindi – Vetenskap. Vetenskap är systematisk och organiserad kunskap som erhållits genom observationer och experiment.

Vísindi eru mikilvæg til að skilja heiminn betur.

Rannsókn – Forskning. Forskning innebär systematiska utredningar och studier för att upptäcka eller tolka fakta.

Hún vinnur við rannsóknir á sjúkdómum.

Tilraun – Experiment. Ett experiment är en kontrollerad studie för att testa en hypotes.

Við gerðum tilraun í eðlisfræði tíma í dag.

Niðurstaða – Resultat. Resultat är de slutliga fynd eller utkomster från en forskning eller ett experiment.

Niðurstaða rannsóknarinnar var mjög áhugaverð.

Specialiserade termer inom olika vetenskapsområden

Biologi

Lífvera – Organism. En organism är en levande varelse, såsom en växt, ett djur eller en mikroorganism.

Lífvera getur verið einfruma eða fjölfruma.

Erfðafræði – Genetik. Genetik är studiet av gener, ärftlighet och variationer i organismer.

Erfðafræði skýrir hvernig eiginleikar eru arfgengir.

Fruma – Cell. Cellen är den minsta enheten av liv som kan utföra alla livsprocesser.

Fruma er grunnbyggingareining allra lífvera.

Kemi

Sameind – Molekyl. En molekyl är den minsta enheten av en kemisk förening som kan existera.

Vatnssameind er gerð úr tveimur vetnisfrumeindum og einni súrefnisfrumeind.

Hvarfefni – Reaktant. Ett reaktant är ett ämne som deltar i en kemisk reaktion.

Hvarfefni umbreytast í myndefni í efnahvörfum.

Efnajafna – Kemisk ekvation. En kemisk ekvation är en representation av en kemisk reaktion med symboler och formler.

Efnajafna vatnsmyndunar er H₂ + O₂ → H₂O.

Fysik

Orka – Energi. Energi är förmågan att utföra arbete eller orsaka förändring.

Orka varðveitist í lokuðu kerfi.

Þyngd – Vikt. Vikt är den kraft som gravitationen utövar på ett föremål.

Þyngd hlutar er mismunandi eftir staðsetningu hans í þyngdarreiti.

Hraði – Hastighet. Hastighet är måttet på hur snabbt något rör sig i en viss riktning.

Hraði ljóss er um 300.000 km/s.

Vetenskaplig metod

Tilgáta – Hypotes. En hypotes är ett antagande eller en föreslagen förklaring som kan testas genom experiment.

Tilgáta er mikilvæg í vísindalegum rannsóknum.

Gögn – Data. Data är samlade observationer eller mätningar som används för analys.

Við söfnum gögnum til að fá betri skilning á viðfangsefninu.

Greining – Analys. Analys innebär att bryta ner information i dess beståndsdelar för att förstå den bättre.

Greining gagna sýndi áhugaverðar niðurstöður.

Fræðigrein – Disciplin. En disciplin är ett specifikt område eller fält av studier.

Hún sérhæfir sig í fræðigreininni erfðafræði.

Vetenskapliga publikationer

Grein – Artikel. En artikel är en skriftlig rapport om forskning som publiceras i en vetenskaplig tidskrift.

Hann birti grein um nýjustu niðurstöður rannsóknarinnar.

Tímarit – Tidskrift. En tidskrift är en periodisk publikation som innehåller artiklar om specifika ämnen.

Tímarit eins og Nature og Science eru virtar á sviði vísinda.

Handrit – Manuskript. Ett manuskript är den ursprungliga versionen av en artikel innan den publiceras.

Handritið var sent til ritrýni áður en það var birt.

Ritrýni – Peer review. Peer review är en process där experter inom fältet granskar en artikel innan den publiceras.

Ritrýni tryggir að greinin uppfylli vísindalega staðla.

Vetenskapliga verktyg och tekniker

Mæling – Mätning. Mätning är processen att kvantitativt fastställa en fysisk storhet.

Nákvæm mæling er grundvöllur traustra vísindalegra niðurstaðna.

Tækni – Teknik. Teknik hänvisar till metoder och verktyg som används för att utföra vetenskapliga uppgifter.

Þróun nýrrar tækni getur leitt til byltingar í rannsóknum.

Gagnavinnsla – Databehandling. Databehandling innebär att bearbeta och analysera insamlad data.

Gagnavinnsla hjálpar okkur að draga ályktanir úr rannsóknargögnum.

Forritun – Programmering. Programmering är att skriva kod för att instruera en dator att utföra specifika uppgifter.

Forritun er lykilatriði í nútíma vísindarannsóknum.

Genom att lära sig dessa termer och förstå deras betydelse kan forskare och vetenskapsmän bättre navigera i det isländska vetenskapliga landskapet. Isländska språket erbjuder en rikedom av uttryck och begrepp som kan fördjupa ens förståelse och förbättra förmågan att kommunicera vetenskapliga idéer och resultat.