1. Ka horoi ia i *ana* ringaringa. (Reflexivt pronomen som betyder ”hans/hennes egna”)
2. Kei te awhina ia i *a ia ano*. (Reflexivt pronomen som betyder ”sig själv”)
3. Ka kite ia i *a ia ano* i te whakaata. (Reflexivt pronomen som används vid reflektion)
4. I whakatāreka ia i *a ia ano* i te mahi. (Används för att visa att handlingen riktas mot sig själv)
5. Ka waiho ia i *ana* taonga i konei. (Reflexivt pronomen i tredje person plural)
6. Ka whakatika ia i *a ia ano* i te raru. (Visar att han/hon fixar något för sig själv)
7. I whakangungu ia i *a ia ano* mō te whakataetae. (Betonar självförberedelse)
8. Ka whakapai ia i *ana* whare i te ata. (Visar att det är hans/hennes egna hus)
9. Ka akiaki ia i *a ia ano* ki te ako. (Motivationshandling riktad mot sig själv)
10. I tiaki ia i *ana* tamariki i te pō. (Visar att han/hon tar hand om sina egna barn)

1. Ka whakatūpato ia i *a ia ano* i te wāhi tūmatanui. (Självförsiktighet uttryckt med reflexivt pronomen)
2. I whakatika ia i *ana* kāri i te kāinga. (Visar att det är hans/hennes egna kort)
3. Ka kī atu ia i *a ia ano* kia kaha. (Självuppmuntran med reflexivt pronomen)
4. Ka whakamarama ia i *a ia ano* ki te roopu. (Han/hon förklarar för sig själv inom gruppen)
5. I hoki ia ki *a ia ano* i muri i te haerenga. (Han/hon återvänder till sig själv, reflexivt uttryck)
6. Ka whakatere ia i *a ia ano* i te waka. (Visar att han/hon styr sig själv)
7. I whakatūpato ia i *a ia ano* mō te huarahi. (Självvarning)
8. Ka āwhina ia i *a ia ano* ki te whakatika i te raru. (Han/hon hjälper sig själv att lösa problemet)
9. I whakatapu ia i *ana* whakaaro mō te kaupapa. (Visar att det är hans/hennes egna tankar)
10. Ka whakahaeretia e ia *a ia ano* i te mahi. (Han/hon hanterar sig själv i arbetet)