Obestämda pronomen: Någon eller Något
2. He mea nui *tētahi* pukapuka i te ripanga. (Används för ”något” sak.)
3. Kāore au i kite i *tētahi* ngeru i te whare. (Används för ”någon” katt.)
4. Me kimi tātou i *tētahi* ara hou. (Används för ”någon” väg.)
5. I tae mai *tētahi* karere ki a au i te ata. (Används för ”någon” meddelande.)
6. Kei reira *tētahi* rākau e tupu ana. (Används för ”något” träd.)
7. Kua kai *tētahi* tamaiti i te āporo. (Används för ”någon” barn.)
8. Me hoko tātou i *tētahi* kai. (Används för ”något” mat.)
9. I kitea e au *tētahi* manu i te rākau. (Används för ”någon” fågel.)
10. He mea pai ki ahau te kite i *tētahi* kiriata hou. (Används för ”något” film.)
Obestämda pronomen: Ingen eller Inget
2. Kāore au i kite i *tētehi* kararehe i te ngahere. (Används för ”ingen” djur.)
3. Kāore he reo i roto i *tētehi* whare. (Används för ”inget” ljud.)
4. Kāore au i whiwhi i *tētehi* taonga i te toa. (Används för ”inget” föremål.)
5. Kāore i te wāhi nei *tētehi* rori. (Används för ”ingen” väg.)
6. Kāore he kai i roto i *tētehi* ipu. (Används för ”inget” mat.)
7. Kāore au i pānui i *tētehi* pukapuka i tenei rā. (Används för ”ingen” bok.)
8. Kāore i kitea e au *tētehi* whetū i te rangi. (Används för ”ingen” stjärna.)
9. Kāore he mahi ki te mahi i *tētehi* wā. (Används för ”inget” jobb.)
10. Kāore au i kite i *tētehi* rerekētanga i te kaupapa. (Används för ”ingen” skillnad.)