1. Han är *snabb* (positiv form av adjektivet).
2. Hon springer *snabbare* än sin bror (komparativ form av adverbet).
3. Detta är den *snabbaste* bilen i tävlingen (superlativ form av adjektivet).
4. Vi arbetar *hårt* för att klara uppgiften (positiv form av adverbet).
5. De arbetar *hårdare* nu än förra året (komparativ form av adverbet).
6. Hon är den *smartaste* i klassen (superlativ form av adjektivet).
7. Boken är *intressant* (positiv form av adjektivet).
8. Filmen var *mer intressant* än boken (komparativ form av adjektivet).
9. Han sjunger *bäst* i kören (superlativ form av adverbet).
10. Vi måste göra jobbet *snabbt* för att hinna klart (positiv form av adverbet).

1. Hon talar svenska *bättre* än jag (komparativ form av adverbet).
2. Detta är den *vackraste* blomman i trädgården (superlativ form av adjektivet).
3. Han är *stark* men hans bror är starkare (positiv och komparativ form av adjektivet).
4. Vi åker *långsamt* när det är halt (positiv form av adverbet).
5. De körde *långsammare* på grund av regnet (komparativ form av adverbet).
6. Det är den *äldsta* byggnaden i staden (superlativ form av adjektivet).
7. Jag känner mig *trött* efter träningen (positiv form av adjektivet).
8. Hon är *mer trött* än igår (komparativ form av adjektivet).
9. Han spelar piano *bäst* av alla (superlativ form av adverbet).
10. Vi måste göra det här *noggrant* för att undvika misstag (positiv form av adverbet).