Enkla verbformer i presens
2. Du *yazıyorsun* ett brev nu. (Presensformen av ”skriva” på turkiska)
3. Han *okuyor* en bok i rummet. (Presensformen av ”läsa” på turkiska)
4. Vi *çalışıyoruz* tillsammans i parken. (Presensformen av ”arbeta” på turkiska)
5. Ni *konuşuyorsunuz* turkiska i klassen. (Presensformen av ”prata” på turkiska)
6. De *gidiyorlar* till affären på eftermiddagen. (Presensformen av ”gå” på turkiska, tredje person plural)
7. Jag *yemek* *yiyorum* nu. (Presensformen av ”äta” på turkiska)
8. Du *dinliyorsun* musik varje kväll. (Presensformen av ”lyssna” på turkiska)
9. Hon *uyuyor* i sängen. (Presensformen av ”sova” på turkiska)
10. Vi *bekliyoruz* på bussen. (Presensformen av ”vänta” på turkiska)
Possessiva pronomen i turkiska meningar
2. Är det *senin* penna? (Possessivt pronomen ”din” på turkiska)
3. Han visar *onun* hus. (Possessivt pronomen ”hans/hennes” på turkiska)
4. Vi bor i *bizim* stad. (Possessivt pronomen ”vår” på turkiska)
5. Är det *sizin* bil? (Possessivt pronomen ”er” på turkiska)
6. De älskar *onların* katt. (Possessivt pronomen ”deras” på turkiska)
7. Jag hittar inte *benim* nycklar. (Possessivt pronomen ”mina” på turkiska)
8. Var är *senin* telefon? (Possessivt pronomen ”din” på turkiska)
9. Hon rengör *onun* rum. (Possessivt pronomen ”hennes” på turkiska)
10. Vi tappar aldrig bort *bizim* saker. (Possessivt pronomen ”våra” på turkiska)