1. Ko *au* ahau (Jag-form av pronomen).
2. Kei te *kai* ia i te āporo (Verb som betyder ”äta”).
3. Nō *te* whare au (Preposition som betyder ”från”).
4. Ka *haere* mātou ki te kura (Verb som betyder ”gå”).
5. E *pēpi* ana te tamaiti (Verb som betyder ”gråta”).
6. Kāore *au* i te haere ki te mahi (Negation och pronomen ”jag”).
7. I *kite* ahau i te manu (Dåtid av ”se”).
8. Kei te *pānui* koe i te pukapuka (Verb som betyder ”läsa”).
9. E *pai* ana te rangi i tēnei rā (Verb som betyder ”vara bra”).
10. Ka *whakarongo* mātou ki te waiata (Verb som betyder ”lyssna”).

1. Kei *te* marae mātou i tēnei wā (Preposition som betyder ”på/plats”).
2. Ka haere au ā *pō* (Tid på dygnet, betyder ”kväll”).
3. I *te ata* ka moe te pēpi (Tid på dygnet, betyder ”morgon”).
4. Kei te noho mātou i *te* whare (Preposition som betyder ”i”).
5. Kua tae mai *ia* i te ata (Pronomen ”han/hon”).
6. Ka kai mātou i te kai ā *tāhua* (Tidpunkt, betyder ”middag”).
7. I *tērā* wiki ka haere rātou ki te moana (Tid, betyder ”förra”).
8. Kei te *waikato* ahau (Platsnamn).
9. Ka hoki au ki te kāinga i te *ahiahi* (Tid på dygnet, betyder ”eftermiddag”).
10. E moe ana te tamaiti i te *moenga* (Plats, betyder ”säng”).