1. Te whare *nui* kei runga i te maunga. (Hint: ”nui” betyder stor. Använd ett adjektiv som beskriver storlek.)
2. He kurī *pango* kei te papa. (Hint: Beskriv hundens färg, svart.)
3. Ka kite au i te rākau *roa*. (Hint: Beskriv trädets längd, långt.)
4. He pukapuka *pai* tēnei. (Hint: Beskriv boken som bra eller fin.)
5. Kei te kai te tamaiti i te āporo *whero*. (Hint: Beskriv äpplets färg, röd.)
6. He tangata *mākū* ia i te ua. (Hint: Beskriv personen som blöt.)
7. E noho ana te ngeru i runga i te tēpu *ma*. (Hint: Beskriv bordets färg, vit.)
8. He rākau *poto* kei roto i te pāmu. (Hint: Beskriv trädets längd, kort.)
9. Kei te pārekareka te tamaiti ki te pātai *māmā*. (Hint: Beskriv frågan som lätt.)
10. He kāinga *tāwhito* te pā i konei. (Hint: Beskriv platsen som gammal.)

1. Ko te ngeru *tere* i te kuri. (Hint: Beskriv vilket djur som är snabbare.)
2. He whare *ataahua* tēnei i ērā. (Hint: Beskriv huset som vackrare än andra.)
3. Ka nui ake te māra *kākāriki* i tēnei. (Hint: Beskriv trädgården som grönare.)
4. He tamaiti *mātāmua* tāku i tōna tuakana. (Hint: Beskriv barnet som äldre.)
5. He rākau *pōuri* te mea i te taha mauī. (Hint: Beskriv trädet som mörkare.)
6. Ko te wai *mārie* i te roto. (Hint: Beskriv vattnet som lugnare.)
7. He kai *hoko* tōna i te mākete. (Hint: Beskriv maten som smakligare.)
8. He motokā *tere* te mea hou. (Hint: Beskriv bilen som snabbare.)
9. He āhua *wāwā* te tāne i te pō. (Hint: Beskriv mannen som tröttare.)
10. He rēhia te āhua o te rā i tērā wiki. (Hint: Beskriv vädret som trevligare.)