Att lära sig ett nytt språk kan vara både en utmaning och en glädje. Ett av de mest fascinerande aspekterna av att lära sig ett nytt språk är att upptäcka hur olika kulturer uttrycker tid. I denna artikel ska vi dyka ner i tidsrelaterat ordförråd på urduspråket. Urdu är ett rikt och poetiskt språk som talas av miljontals människor i Pakistan och Indien. Genom att förstå hur tid uttrycks på urdu, kan vi få en djupare förståelse för både språket och kulturen.
Grundläggande tidsuttryck
Låt oss börja med några grundläggande tidsuttryck på urdu. Här är några av de mest använda orden och fraserna:
– Dag: دن (din)
– Natt: رات (raat)
– Morgon: صبح (subah)
– Eftermiddag: دوپہر (dopahar)
– Kväll: شام (shaam)
Dessa ord är grundläggande och nödvändiga för att kunna uttrycka tid på urdu. Låt oss nu ta en titt på hur vi kan använda dessa ord i meningar.
Exempel på meningar
1. Jag vaknar varje morgon kl. 7.
میں ہر صبح سات بجے اٹھتا ہوں۔ (Main har subah saat baje uthta hoon.)
2. Vi äter middag på kvällen.
ہم شام کو کھانا کھاتے ہیں۔ (Hum shaam ko khana khate hain.)
3. Han studerar sent på natten.
وہ رات کو دیر تک پڑھتا ہے۔ (Woh raat ko der tak parhta hai.)
Veckodagar
Att kunna namnen på veckodagarna är också mycket viktigt. Här är veckodagarna på urdu:
– Måndag: پیر (peer)
– Tisdag: منگل (mangal)
– Onsdag: بدھ (budh)
– Torsdag: جمعرات (jumeraat)
– Fredag: جمعہ (jummah)
– Lördag: ہفتہ (hafta)
– Söndag: اتوار (itwaar)
Exempel på meningar
1. Vi har ett möte på måndag.
ہمارا پیر کو ایک اجلاس ہے۔ (Hamara peer ko aik ijlaas hai.)
2. Jag går till gymmet på onsdag.
میں بدھ کو جم جاتا ہوں۔ (Main budh ko gym jata hoon.)
3. Vi besöker våra vänner på söndag.
ہم اتوار کو اپنے دوستوں سے ملنے جاتے ہیں۔ (Hum itwaar ko apne doston se milne jate hain.)
Månader
Nästa steg är att lära sig namnen på månaderna på urdu. De flesta av dessa ord liknar de som används i många andra språk:
– Januari: جنوری (january)
– Februari: فروری (february)
– Mars: مارچ (march)
– April: اپریل (april)
– Maj: مئی (may)
– Juni: جون (june)
– Juli: جولائی (july)
– Augusti: اگست (august)
– September: ستمبر (september)
– Oktober: اکتوبر (october)
– November: نومبر (november)
– December: دسمبر (december)
Exempel på meningar
1. Hon föddes i januari.
وہ جنوری میں پیدا ہوئی۔ (Woh january mein paida hui.)
2. Vi har semester i juli.
ہمیں جولائی میں چھٹیاں ہیں۔ (Humein july mein chuttiyan hain.)
3. Skolan börjar i september.
سکول ستمبر میں شروع ہوتا ہے۔ (School september mein shuru hota hai.)
Årstider
Årstider är också en viktig del av tidsrelaterat ordförråd. Här är årstiderna på urdu:
– Vår: بہار (bahaar)
– Sommar: گرمی (garmi)
– Höst: خزاں (khizaan)
– Vinter: سردی (sardi)
Exempel på meningar
1. Blommorna blommar på våren.
بہار میں پھول کھلتے ہیں۔ (Bahaar mein phool khilte hain.)
2. Vi åker till stranden på sommaren.
ہم گرمیوں میں ساحل پر جاتے ہیں۔ (Hum garmiyon mein saahil par jate hain.)
3. Löven faller på hösten.
خزاں میں پتے گرتے ہیں۔ (Khizaan mein patte girte hain.)
Tidsuttryck för exakt tid
För att kunna tala om exakt tid, behöver vi också lära oss klockslag och relaterade uttryck på urdu. Här är några viktiga ord:
– Timme: گھنٹہ (ghanta)
– Minut: منٹ (minute)
– Sekund: سیکنڈ (second)
– Nu: ابھی (abhi)
– Senare: بعد میں (baad mein)
– Tidigt: جلدی (jaldi)
– Sent: دیر (der)
Exempel på meningar
1. Mötet börjar om en timme.
اجلاس ایک گھنٹے میں شروع ہوگا۔ (Ijlaas aik ghantay mein shuru hoga.)
2. Kan du vänta en minut?
کیا آپ ایک منٹ انتظار کر سکتے ہیں؟ (Kya aap aik minute intezar kar sakte hain?)
3. Hon kommer senare.
وہ بعد میں آئے گی۔ (Woh baad mein aaye gi.)
Tidsuttryck för frekvens
För att uttrycka hur ofta något händer, används följande ord och fraser på urdu:
– Alltid: ہمیشہ (hamesha)
– Ofta: اکثر (aksar)
– Ibland: کبھی کبھار (kabhi kabhar)
– Sällan: شاذ و نادر (shaaz-o-naadir)
– Aldrig: کبھی نہیں (kabhi nahi)
Exempel på meningar
1. Hon kommer alltid i tid.
وہ ہمیشہ وقت پر آتی ہے۔ (Woh hamesha waqt par aati hai.)
2. Vi träffas ofta på kaféet.
ہم اکثر کافی شاپ پر ملتے ہیں۔ (Hum aksar coffee shop par milte hain.)
3. Jag går sällan till bio.
میں شاذ و نادر ہی سینما جاتا ہوں۔ (Main shaaz-o-naadir hi cinema jata hoon.)
Framtid och dåtid
Att kunna tala om framtid och dåtid är avgörande i alla språk. Här är några viktiga ord och fraser på urdu:
– Igår: کل (kal)
– Idag: آج (aaj)
– Imorgon: کل (kal) – Observera att ”kal” används för både ”igår” och ”imorgon”, kontexten avgör betydelsen.
– Förra veckan: پچھلے ہفتے (pichlay haftay)
– Denna vecka: اس ہفتے (is haftay)
– Nästa vecka: اگلے ہفتے (aglay haftay)
– Förra månaden: پچھلے مہینے (pichlay maheenay)
– Denna månad: اس مہینے (is maheenay)
– Nästa månad: اگلے مہینے (aglay maheenay)
– Förra året: پچھلے سال (pichlay saal)
– Detta år: اس سال (is saal)
– Nästa år: اگلے سال (aglay saal)
Exempel på meningar
1. Vi besökte museet igår.
ہم کل میوزیم گئے تھے۔ (Hum kal museum gaye thay.)
2. Han kommer att resa till London imorgon.
وہ کل لندن جائے گا۔ (Woh kal London jaayega.)
3. Vi planerar att köpa ett hus nästa år.
ہم اگلے سال ایک گھر خریدنے کا منصوبہ بنا رہے ہیں۔ (Hum aglay saal aik ghar khareedne ka mansooba bana rahe hain.)
Avslutning
Att förstå och kunna använda tidsrelaterat ordförråd på urdu är avgörande för att kunna kommunicera effektivt. Genom att lära sig dessa ord och fraser kan du inte bara förbättra din språkkunskap, utan även få en djupare insikt i den kulturella kontexten där urdu talas. Öva regelbundet och försök att använda dessa tidsuttryck i dina dagliga konversationer för att befästa din kunskap.
Vi hoppas att denna omfattande guide har gett dig de verktyg du behöver för att börja använda tidsrelaterat ordförråd på urdu med självförtroende. Lycka till med dina språkstudier!
