Att lära sig ett nytt språk kan vara en utmanande men givande upplevelse. En viktig del av att bli flytande i ett språk är att ha ett brett ordförråd, särskilt när det gäller specifika ämnesområden. I denna artikel kommer vi att fokusera på ord som rör hälsovård och kroppsdelar på lettiska. Genom att lära dig dessa ord och deras betydelser kan du förbättra din kommunikativa förmåga, särskilt i situationer som involverar sjukvård eller kroppens anatomi.

Ordförråd för Hälsovård

Medicinska Termer

Ārsts – Läkare. En person som är kvalificerad att behandla sjukdomar och skador.
Ārsts teica, ka man vajadzētu vairāk atpūsties.

Pacients – Patient. En person som får medicinsk behandling.
Pacients gaida ārstu pieņemšanas telpā.

Māsa – Sjuksköterska. En person som är utbildad att vårda sjuka och skadade.
Māsa deva man zāles.

Aptieka – Apotek. En butik där mediciner och andra hälsoartiklar säljs.
Es gāju uz aptieku pēc pretsāpju līdzekļiem.

Recepte – Recept. En läkares skriftliga anvisning för medicinering.
Ārsts izrakstīja man jaunu recepti.

Diagnoze – Diagnos. Identifiering av en sjukdom genom undersökning av patientens symptom.
Ārsts veica diagnozi pēc asins analīzes.

Ārstēšana – Behandling. Åtgärder som syftar till att bota eller lindra en sjukdom.
Ārstēšana ilga vairākas nedēļas.

Operācija – Operation. Ett kirurgiskt ingrepp för att behandla en sjukdom eller skada.
Man bija nepieciešama operācija, lai izārstētu traumu.

Vakcīna – Vaccin. En substans som stimulerar kroppens immunförsvar mot en specifik sjukdom.
Es saņēmu vakcīnu pret gripu.

Zāles – Medicin. Kemiska substanser som används för att behandla sjukdomar.
Ārsts izrakstīja man zāles pret alerģiju.

Sjukdomar och Symptom

Drudzis – Feber. Förhöjd kroppstemperatur ofta på grund av infektion.
Man ir drudzis un jūtos vājš.

Gripa – Influensa. En virusinfektion som påverkar luftvägarna.
Es saslimu ar gripu un paliku mājās.

Klepus – Host. En reflex som rensar luftvägarna från slem och irriterande ämnen.
Man ir stiprs klepus.

Sāpes – Smärta. En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse.
Es jūtu sāpes mugurā.

Izsitumi – Utslag. Område på huden som är rött och irriterat.
Man uz sejas parādījās izsitumi.

Galvassāpes – Huvudvärk. Smärta lokaliserad i huvudets område.
Man ir stipras galvassāpes.

Vēdersāpes – Magont. Smärta i magens område.
Pēc ēšanas man bija vēdersāpes.

Saaukstēšanās – Förkylning. En mild virusinfektion som påverkar näsan och halsen.
Es esmu saaukstējies un jūtos slikti.

Alerģija – Allergi. En överreaktion av immunsystemet på något som normalt är ofarligt.
Man ir alerģija pret ziedputekšņiem.

Infekcija – Infektion. Invasion och tillväxt av mikroorganismer i kroppen.
Ārsts diagnosticēja urīnceļu infekciju.

Ordförråd för Kroppsdelar

Huvud och Ansikte

Galva – Huvud. Den övre delen av kroppen som innehåller hjärnan, ögon, öron, näsa och mun.
Man sāp galva.

Mati – Hår. De tunna trådarna som växer från huden, särskilt på huvudet.
Viņai ir gari, skaisti mati.

Acis – Ögon. Organen som används för att se.
Manas acis ir zilas.

Ausis – Öron. Organen som används för att höra.
Viņam ir mazas ausis.

Deguns – Näsa. Organet som används för att lukta och andas.
Viņai ir smalks deguns.

Mute – Mun. Organet som används för att äta och tala.
Viņš atvēra muti, lai kaut ko pateiktu.

Zobi – Tänder. Hårda, beniga strukturer i munnen som används för att tugga mat.
Viņai ir balti zobi.

Lūpas – Läppar. Mjuka, yttre delarna av munnen.
Viņas lūpas ir sārtas.

Mēle – Tunga. Det muskulösa organet i munnen som används för smak och tal.
Viņš izrādīja mēli.

Överkropp

Kakls – Hals. Den del av kroppen som förbinder huvudet med kroppen.
Man sāp kakls.

Pleci – Axlar. De övre delarna av kroppen där armarna fäster.
Viņam ir plati pleci.

Rokas – Armar. De övre extremiteterna som sträcker sig från axlarna till händerna.
Viņai ir stipras rokas.

Elkoņi – Armbågar. Lederna mitt på armarna som gör att de kan böjas.
Viņš saskrāpēja savu elkoņi.

Plaukstas – Handleder. Lederna mellan underarmarna och händerna.
Viņai sāp plaukstas pēc garas rakstīšanas.

Ribas – Revben. De ben som skyddar hjärtat och lungorna.
Man sāp ribas pēc kritiena.

Krūtis – Bröst. Den främre delen av överkroppen som innehåller hjärtat och lungorna.
Viņam ir platas krūtis.

Mugura – Rygg. Den bakre delen av överkroppen från nacken till höften.
Man sāp mugura pēc smaga darba.

Underkropp

Vēders – Mage. Den främre delen av kroppen mellan bröstet och bäckenet.
Man sāp vēders pēc ēšanas.

Gurni – Höfter. De breda delarna av kroppen nedanför midjan där benen fäster.
Viņai ir šauri gurni.

Kājas – Ben. De nedre extremiteterna som används för att stå och gå.
Viņam ir garas kājas.

Ceļgali – Knän. Lederna i mitten av benen som tillåter dem att böjas.
Man sāp ceļgali pēc skrējiena.

Pēdas – Fötter. De nedre delarna av benen som används för att stå och gå.
Viņai ir mazas pēdas.

Pirksti – Tår. De små delarna som sticker ut från foten.
Viņš saskrāpēja savus pirkstus.

Sammanfattning

Att ha ett brett ordförråd är avgörande för att kunna kommunicera effektivt, särskilt när det gäller hälsovård och kroppsdelar. Genom att lära dig dessa lettiska ord och deras svenska betydelser, samt att se exempelmeningar, kan du förbättra din förståelse och förmåga att använda språket i praktiska situationer. Fortsätt att öva och utforska nya ord för att utöka ditt ordförråd ytterligare. Lycka till med din språkinlärning!