1. Hon sade att hon *går* till skolan varje dag. (Använd verbet i presens för att rapportera vana.)
2. De berättade att de *har* en katt hemma. (Använd verbet ”att ha” i presens.)
3. Han sade att han *åkte* till Beijing förra året. (Använd verbet i dåtid för en händelse som redan hänt.)
4. Läraren sade att provet *börjar* klockan nio. (Använd presens för framtida händelser i indirekt tal.)
5. Hon sade att hon *inte gillar* att äta ris. (Använd negation med verbet i presens.)
6. De sa att de *kommer* att resa till Shanghai nästa månad. (Använd framtidsform med hjälpverb.)
7. Han sade att han *kan* tala kinesiska. (Använd modalt hjälpverb ”kan” i indirekt tal.)
8. Läraren sade att eleverna *måste* göra läxan. (Använd modalt hjälpverb ”måste”.)
9. Hon sade att hon *bodde* i Guangzhou förra året. (Använd verbet i dåtid.)
10. De sade att de *älskar* att studera kinesiska. (Använd verbet i presens för att uttrycka känsla.)

1. Han frågade om du *är* hemma nu. (Använd verb i presens för en pågående handling.)
2. Hon undrade om han *har* tid imorgon. (Använd presens för framtida möjligheter.)
3. De frågade om hon *gick* till marknaden igår. (Använd verb i dåtid för en avslutad handling.)
4. Läraren frågade om eleverna *förstod* lektionen. (Använd verb i dåtid för fullbordad handling.)
5. Han frågade om du *vill* följa med. (Använd verb i presens för önskan eller vilja.)
6. Hon undrade om de *kommer* att delta i tävlingen. (Använd framtidsform med hjälpverb.)
7. De frågade om han *kan* tala engelska. (Använd modalt hjälpverb ”kan”.)
8. Läraren frågade om du *måste* lämna in uppgiften idag. (Använd modalt hjälpverb ”måste”.)
9. Han frågade om hon *bodde* i Shanghai förra året. (Använd verb i dåtid.)
10. Hon undrade om de *gillar* att läsa böcker. (Använd verb i presens för vanor.)